Jan Björklund har bestämt sig – skolan är för dålig och det är dags att Pappa Staten river i och tar tillbaka nycklarna från kommunerna. Få var nog speciellt överraskade över utbildningsministerns utspel tillsammans med Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund (SvD Brännpunkt webbupplaga 110315). En fråga infinner sig dock snabbt – tror Björklund verkligen att det är så enkelt? Och om så vore fallet – varför har det inte skett för länge sedan.

De flesta kan nog skriva under på att kommunaliseringen av skolan var en flopp. En flopp som drevs igen om Socialdemokraterna och Göran Persson med argumenten att det skulle öka kvaliteten och höja lärarnas status. Det blev inte riktigt så...

Istället ledde kommunaliseringen till dramatisk ökning av skillnaderna mellan skolor i olika delar av landet, uteblivna förbättringar och både elever och lärare stod som förlorare.

Varför då inte återförstatliga skolan och vakna upp som om det hela varit en förvirrad dröm?

Jo, för att det inte är en dröm. Skolan befinner sig i en annorlunda verklighet nu än vad den gjorde för tjugo år sedan, och problemen går inte att lösa med något trollslag eller mirakelkur.

Riksdag och regering har – sedan Björklund och Folkpartiet tog över skolfrågorna vid maktskiftet 2006 – bland annat: inrättat den statliga skolinspektionen, ökat antalet nationella prov, infört tidigare betyg, börjat framtagandet av en ny lärarutbildning, presenterat lärlingsprogram, skärpt skollagen och ändrat läroplanen.

Helt enkelt en skrälldus reformer och många investerade och bortlovade miljarder för att – genom hårdare reglering och mer centraliserad styrning – förbättra skolan. Av detta kan konstateras att Björklund och staten redan har ett väldigt stort inflytande i skolan. Om inte dessa reformer är nog för att vända trenden, kan man ju fundera varför just statligt huvudmannaskap skulle vara den magiska lösningen på problemen.

Det som Björklund och Fjelkner kanske snarare säger med sin debattartikel – även om de inte skriver det rakt ut – är att kommunernas skolpolitiker är för dåliga. För det de gör är ju att omyndigförklara den kommunala styrningen.

Ärligt talat har de en poäng.

Kommunernas huvudmannaskap i skolan är i dag alltför mycket administration och småsnålhet och för lite idéer och ambition.

En bra skola behöver bra läroplaner, en tydlig skolinspektion och en lärarutbildning som examinerar bra lärare. Samtliga dessa ligger redan i Björklunds och riksdagens händer. Därutöver behövs kompetent ledning genom ansvarsfullt och ambitiöst huvudmannaskap.

Björklunds höga tempo sedan han tillträdde som utbildningsminister har varit viktigt för den tidigare alltför bortglömda skolan. Men nu när så många reformer är satta på plats bör Björklund – förutsatt att han tror att de varit riktiga reformer – istället skruva upp tonläget mot kommunerna och de aktörer som driver friskolor med budskapet att det är deras tur att visa resultat.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Artikeln i ÖA 11 mars 2011 om äldreomsorgsavgifter inom Örnsköldsviks kommun stämmer väl överens med pensionärsorganisationernas uppfattning. Det verkar som om kommunen fallit in i el - och bensinbolagens fantasilösa pris- och avgiftshöjningar. Enl...

Ett Kramforsföretag har konstruerat en iPhone-app med ett spel som går ut på att skjuta ned så många kråkor som möjligt. Till saken hör att kråkan ingår i Kramfors kommunvapen. Man börjar med pilbåge och för de skottpengar man får kan man köpa allt m...

Idel glada budskap när finansminister Anders Borg (M) nyligen presenterade färska bedömningar av det ekonomiska läget: Tillväxten blir kraftigare än tidigare antagits, statsfinanserna bättre och den inhemska efterfrågan starkare. Men det mest spe...

Jan Björklund har bestämt sig – skolan är för dålig och det är dags att Pappa Staten river i och tar tillbaka nycklarna från kommunerna. Få var nog speciellt överraskade över utbildningsministerns utspel tillsammans med Metta Fjelkner, ordföran...